Gör ditt examensarbete hos oss

Kvalitativ studie av bakomliggande orsaker till frånvaro bland medarbetare över 50 år i utbildningsverksamhet.

Hur ska vi se på AI:s roll i skolan och hur kan lärarkåren på gymnasiet bli bättre på att använda verktyget på ett smart sätt? Vad behöver vi se upp med och hur säkerställer vi källkritik och trovärdig fakta?

Enheten Ekonomiskt bistånd på Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen är öppna för att hjälpa studenter från t ex socionomprogrammet om de önskar skriva något relaterat till verksamheten. Ekonomiskt bistånd är ett tudelat uppdrag med fokus på rättssäker myndighetsutövning och att stötta klienter ut i egen försörjning. Inom ekonomiskt bistånd används socialtjänstlagen flitigt.

Hur upplever barnen samtalen med socialtjänstens mottagningsenhet när vi inte inleder utredning?

När socialtjänsten inte inleder utredning hänvisar vi många gånger till serviceinsatser. Det skulle vara intressant att undersöka om brukare väljer serviceinsats och vilken de i så fall väljer?

Uppfyller mottagningsenheten lagkraven för förhandsbedömningar? Vilka brister finns det? Vilka styrkor finns det? Utvecklingsområden?

Hur blir det för barnen och föräldrarna? Kommer insatsen i gång snabbt? Hur lång tid från start till avslut?

Studenterna kan själv konkretisera om det är ett ämne de tycker är intressant.

Studenterna kan själv konkretisera om det är ett ämne de tycker är intressant.

Studenterna kan själv konkretisera om det är ett ämne de tycker är intressant.

Studenterna kan själv konkretisera om det är ett ämne de tycker är intressant.

Studenterna kan själv konkretisera om det är ett ämne de tycker är intressant.

Studenterna kan själv konkretisera om det är ett ämne de tycker är intressant.

Studenterna kan själv konkretisera om det är ett ämne de tycker är intressant.

Studenterna kan själv konkretisera om det är ett ämne de tycker är intressant.

Studenterna kan själv konkretisera om det är ett ämne de tycker är intressant.

Har medarbetarnas upplevelse av uppdraget förändrats sedan utbildningsinsatsen? Har medarbetarnas synsätt kring brukarnas behov förändrats sedan utbildningsinsatsen?

Vad är PFA? Studie av implementeringen. Studie av hur medarbetare använder PFA i praktiken efter utbildning.

Vad är viktigt med självständighet och delaktighet för målgruppen? Vad betyder självständighet och delaktighet i praktiken för personer med intellektuell funktionsnedsättning?

Studie av studiecirkeln ”Heja oss”. Studie av ”Hälsokörkortet”, effekter utifrån brukarnas perspektiv? Förändrade levnadsvanor, kunskap om hälsa?

Äldreomsorgen inom Vård- och omsorgsförvaltningen har ett åtagande om att göra en fördjupad studie och analys av vad som ger nöjda brukare. Vad är det som påverkar brukarens upplevda nöjdhet?

Ämnet i sig är inget nytt och det förväntas redan finnas material/ studier gjorda på temat nationellt. För att säkerställa att rätt åtgärder vidtas i det framtida förändringsarbetet lokalt, önskar äldreomsorgen därför ta fram ett underlag och sammanställning som med fördel kan göras i form av en litteraturstudie i ämnet. Vad finns redan konstaterat inom området? Framtaget underlag och sammanställning kommer sedan ligga till grund för och borga för att äldreomsorgens utvecklingsarbete utgår från evidens inom området.

Äldreomsorgen önskar få veta vad som påverkar brukarens upplevda nöjdhet inom hela äldreomsorgen – det vill säga såväl ordinärt boende (Hemtjänst) som inom Vård- och omsorgsboenden. Men om tidsutrymmet för examensjobbet inte medger denna bredd, så önskar vi i första hand att göra ett nedslag kring brukare inom ordinärt boende.

Förstå de bakomliggande orsakerna till att vi inte förbättrar brukarnöjdheten. Brukarråd/egna enkäter/djupintervjuer med mera.

Parallellt med examensjobb Nöjda brukare (se ovan) planerar vi därför också för att genomföra kvalitativa intervjuer med utvalda brukare inom äldreomsorgen för att bättre förstå vad det är som vi behöver förbättra i vårt lokala arbete.

Hur kan vård- och omsorgsförvaltningen utveckla förhållningssätt och metoder i verksamheter för äldre, för att möjliggöra individuellt stöd kring existentiella frågor.

Ett gott äldre-liv är starkt beroende av en livssituation som är begriplig, hanterbar och meningsfull. Existentiell ensamhet kan beskrivas som en djupare form av ensamhet, ett lidande, som kan upplevas även om man inte lever i direkt social och fysisk ensamhet.

Existentiella frågor blir viktigare när man närmar sig livets slutfas och sköra äldre kan uppleva känslor av att ”vara fångad i sin fysiska begränsning”, med förlorat oberoende och självständighet med en samtidig förlust av betydelsefulla relationer.

Forskning visar att existentiell ensamhet framträder i ”övergångsfaser” då man förlorar sin fasta punkt. Det kan vara en plats man måste flytta ifrån, saker man inte längre kan utföra eller förlust av en partner. Om existentiella tankar och funderingar inte bemöts och bejakas kan oro och ensamhetskänslor öka.

Personalens beredskap att fånga upp och hantera existentiella frågor i mötet med äldre har stor betydelse.

Kan systematiskt och strukturellt metodstöd utvecklas, i syfte att öka kunskap om och beredskap att hantera individuella behov hos sköra äldre kring social och existentiell ensamhet?

Kvalitativa intervjuer av våra kunder (dvs chefer/gruppledare) kopplat till deras upplevelse av vår servicenivå. Utifrån djupintervjuerna ta fram förslag på enkät, enkätfrågor eller liknande sätt att löpande mäta och följa vår kundnöjdhet på ett resurseffektivt sätt.

Undersök hur andra kommuner jobbat, ex Helsingborg, Stockholm och Malmö har tagit fram en klimatinvesteringsplan. Ex-jobbet kan omfatta till exempel kartläggning av situationer och beslutsprocesser där klimatinvesteringsplanen kan vara ett stöd. Hur kan informationen i en klimatinvesteringsplan bidra till klimatomställningen i Eskilstuna kommun.

Ökad kunskap om vilken ekonomisk och miljömässig potential det finns för olika cirkulära lösningar kan bidra till att mer upplysta beslut fattas vid upphandling, inköp och andra processer inom Eskilstuna kommun. Kommunens inköpsstatistik är ett viktigt underlag.

Kartläggning och identifiering av vilka större plastflöden som idag finns inom kommunkoncernen. Var finns potential för slutna loopar till exempel transportemballage eller plast som används i stora mängder på få ställen. Analys av potential till minskade koldioxidutsläpp samt ekonomiska incitament att tillvarata restflöden.